Dansa.
Höra en låt som gör att jag bara MÅSTE dansa.
Komma in efter en lång, kall utomhusdag i naturen och känna hur kinderna hettar.
Skratta tills det gör ont i magen.
Springa när jag inte kan låta bli och när att gå känns omöjligt.
Dofta fuktig vår- eller havsluft.
Plötsligt komma på hur mjuk vinden känns mot huden.
Få ett leende tillbaka på tunnelbanan.
En mjuk mule med varm andredräkt mot kinden.
fredag 28 januari 2011
lördag 4 september 2010
New job
Fint väder idag.
Hösten är här nu. Det biter nästan lite i kinderna om mornarna och kvällarna, trots att det endast är augusti.
Jag har påbörjat mitt nya jobb. Sen tre veckor tillbaka faktiskt! Har gått mycket bra. Börjar komma in i mina uppdrag nu och kan ta för mig mycket mer. Intressant att arbete i en så pass stor organisation. Allt man gör ska förankras på ett eller annat sätt med någon annan. Allt sitter ihop som en enda stor organism. Det en person gör måste alla andra veta. Det är ett ovant arbetssätt för mig, men nyttigt. En utmaning att utföra ett effektivt arbete samtidigt som varje beslut och action ska meddelas och godkännas av flera andra.
Efter tre veckor har jag blivit ansvarig för montern på Elmia, och en monter på en annan mässa. Jag har också i uppgift att arbeta fram informationsmaterial som redan är påbörjat. Jag ska också sätta ihop en nationell informationsturné (som jag hellre skulle kalla KOMMUNIKATIONSturné). Är också administratör och kreativ input för flera olika konferenser. Det är svårt att tillföra något i början när alla andra redan är insatta i projekten och ser mycket av de gör som en självklarhet, medan det är nytt för mig. Men trots detta så är det sablarns kul när jag väl kommer in i det. Och intressant.
De frågor jag arbetar med handlar om förnybar energi. Ett aktuellt ämne som betraktas på många olika sätt. Det är svårt att hänga med i debatten och forskningen. Helst ska jag inte ta någon ställning, utan bara vara kunnig och agera kommunikatör inom ämnet. Det är en svår balansgång mellan att "veta" och att "tycka".
Hösten är här nu. Det biter nästan lite i kinderna om mornarna och kvällarna, trots att det endast är augusti.
Jag har påbörjat mitt nya jobb. Sen tre veckor tillbaka faktiskt! Har gått mycket bra. Börjar komma in i mina uppdrag nu och kan ta för mig mycket mer. Intressant att arbete i en så pass stor organisation. Allt man gör ska förankras på ett eller annat sätt med någon annan. Allt sitter ihop som en enda stor organism. Det en person gör måste alla andra veta. Det är ett ovant arbetssätt för mig, men nyttigt. En utmaning att utföra ett effektivt arbete samtidigt som varje beslut och action ska meddelas och godkännas av flera andra.
Efter tre veckor har jag blivit ansvarig för montern på Elmia, och en monter på en annan mässa. Jag har också i uppgift att arbeta fram informationsmaterial som redan är påbörjat. Jag ska också sätta ihop en nationell informationsturné (som jag hellre skulle kalla KOMMUNIKATIONSturné). Är också administratör och kreativ input för flera olika konferenser. Det är svårt att tillföra något i början när alla andra redan är insatta i projekten och ser mycket av de gör som en självklarhet, medan det är nytt för mig. Men trots detta så är det sablarns kul när jag väl kommer in i det. Och intressant.
De frågor jag arbetar med handlar om förnybar energi. Ett aktuellt ämne som betraktas på många olika sätt. Det är svårt att hänga med i debatten och forskningen. Helst ska jag inte ta någon ställning, utan bara vara kunnig och agera kommunikatör inom ämnet. Det är en svår balansgång mellan att "veta" och att "tycka".
onsdag 7 juli 2010
Check!
Det känns riktigt bra nu
:)
Att leta jobb i storstadsdjungeln och samtidigt dras till något som kan liknas vid drömjobbet fast på helt fel ort kan vara rätt så utmattande. Men nu känns det riktigt bra. Jobbet klart, väntar på besked om lägenhet. Hoppas att jag kan hålla kvar kontakten med den felaktiga orten så kommer allt att lösa sig.
För det är ju det jag vill.
:)
Att leta jobb i storstadsdjungeln och samtidigt dras till något som kan liknas vid drömjobbet fast på helt fel ort kan vara rätt så utmattande. Men nu känns det riktigt bra. Jobbet klart, väntar på besked om lägenhet. Hoppas att jag kan hålla kvar kontakten med den felaktiga orten så kommer allt att lösa sig.
För det är ju det jag vill.
tisdag 1 juni 2010
måndag 24 maj 2010
Naturvänlig
Idag tänkte jag på när jag fikade på ett backpacker hostel för ett tag sedan. Jag började prata med killen bakom disken (tror han var ägaren) om konsumtionsvanor. Han påstod att vi vill utvinna mer och mer för att de ekonomiska värdena ska stiga. Skulle allt återanvändas skulle samma pengar bara går runt, runt, och det är det ingen som vill. Jag kläckte ur mig att det bästa för mänskligheten var om vi gick tillbaka till att vara självförsörjande för att minska på konsumtionsbehovet och transporter, varpå han utbrast:
- "Nä, aldrig i livet! Det är ingen som vill leva som på stenåldern igen!!"
Detta sa killen som möter människor från världens alla hörn varje dag. En kille som borde ha en bred världssyn. Hm, min övertygelse är kanske naiv...

På tal om naturvänlig livsstil; min pojkvän hade som uppgift i plugget här om dagen att leta upp bloggar som skrev om detta. Han hittade inte en enda, bara webbshoppar med samma tema. Och jag som trodde att ämnet var så på tapeten...??
På tal om att tro att naturvänlig livsstil är på tapeten; jag har en vän som är väldigt inne på ekologisk livsstil. Hon praktiserade på en byrå som arbetar med sociala medier. Hon hoppades på att kunna bidra med sitt trendiga intresse för det ekologiska. Min vän fick inte arbeta med något naturvänligt och läser nu Blondin Bellas blogg kontinuerligt...

Jag kanske är naiv... kanske kommer det aldrig finnas bloggar om naturvänlig livsstil och kanske ingen verkligen har lust att leva på ett naturvänligt sätt. När det kommer till kritan så kanske politikers, forskares och framför allt vårt eget snack om att allt måste bli naturvänligt är det enda som dämpar vårt samvete. För vem vill vara först med att bli självförsörjande i ett samhälle där allt handlar om att konsumera och framställa mera? Det är väl lika mycket min rätt att konsumera som alla andras? Jag vill också ha lyx och bekvämlighet!
- "Nä, aldrig i livet! Det är ingen som vill leva som på stenåldern igen!!"
Detta sa killen som möter människor från världens alla hörn varje dag. En kille som borde ha en bred världssyn. Hm, min övertygelse är kanske naiv...

På tal om naturvänlig livsstil; min pojkvän hade som uppgift i plugget här om dagen att leta upp bloggar som skrev om detta. Han hittade inte en enda, bara webbshoppar med samma tema. Och jag som trodde att ämnet var så på tapeten...??
På tal om att tro att naturvänlig livsstil är på tapeten; jag har en vän som är väldigt inne på ekologisk livsstil. Hon praktiserade på en byrå som arbetar med sociala medier. Hon hoppades på att kunna bidra med sitt trendiga intresse för det ekologiska. Min vän fick inte arbeta med något naturvänligt och läser nu Blondin Bellas blogg kontinuerligt...

Jag kanske är naiv... kanske kommer det aldrig finnas bloggar om naturvänlig livsstil och kanske ingen verkligen har lust att leva på ett naturvänligt sätt. När det kommer till kritan så kanske politikers, forskares och framför allt vårt eget snack om att allt måste bli naturvänligt är det enda som dämpar vårt samvete. För vem vill vara först med att bli självförsörjande i ett samhälle där allt handlar om att konsumera och framställa mera? Det är väl lika mycket min rätt att konsumera som alla andras? Jag vill också ha lyx och bekvämlighet!
söndag 9 maj 2010
måndag 26 april 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









